I mitt förra liv, det för minus två år sen alltså, där var jag en certifierad mästare i självömkan. Jag kunde liksom tycka synd om mig själv i varenda situation jag befann mig i och jag föraktade alla "normisar", dvs normala människor, över att deras liv - i mitt tycke - var så jävla problemfria i jämförelse med mitt eget. När jag nu är på andra sidan(mer eller mindre) och tänker tillbaka så får man ju skämmas litegrann(men bara lite hehe), för även om jag in truth hade en grymt jobbig period under ett flertal år så kan jag iallafall äntligen se att min situation bleknar i jämförelse med många "normisars". Case in point, gå in till VendettanBettans blogg här till höger och läs om hennes situation. Och, för att använda en ruskigt utsliten term, barnen i Afrika, hur jävligt har inte dom det. Okej, i sanning så är situationerna nästan inte på nåt sätt jämförbara bortsett från hur hopplöst livet nog känts.
Inte heller kan jag säga att jag har slutat tycka synd om mig själv, långt ifrån det hehe, men jag har bättrat mig något oerhört och inser idag hur bra jag har det(most of the time iallafall).
Förresten, om nån jävel stör sig på att jag slänger in engelska lite här och där så bryr jag mig inte. Det är ingen som har klagat än, men jag vet att det kommer att komma hehe, efter allt supande och hjärncellsbortfall så kommer helt enkelt engelska termer enklare för mig ibland, och om dom passar så kör jag bara på! :P =)
Har genomgått den näst sista terapin idag, och my god vad jag hatar Freud, även om min terapeut har en del ljusa stunder. Men att jag undermedvetet trånar efter att suga på mammas bröst, det tar tammefan priset. Inte bara att jag slutar med terapin, mitt fall avslutas även hos socialmyndigheterna, så man kan nästan kalla mig normal igen! Hallelujah!
Nu slutade mina synapser att avfyras, så jag får väl avsluta med det. Baj baj!
onsdag 12 december 2007
tisdag 11 december 2007
Judgement!
Så igår kom äntligen det efterlängtade beskedet från VHS, dock var det inte det trevliga: "Grattis din jävel, du är antagen.", utan "Hahahaaa, du kom inte in, naaa-na-naaa-na-naaaa-na.". 6e reserv löd domen, och det var i högskoleprovets urvalsgrupp, så vilken chans jag egentligen har vet jag verkligen inte, men jag tror inte att det är nån stor. Menmen, man vet ju aldrig, det dryga är att jag nu måste pinas och lida i en månad till innan Antagningsbesked Nr. 2 kommer där i början av Januari. *suck*. Jaja, nu kanske jag får chansen att pröva på billackering istället, vilket iofs skulle kunna vara kul, men det faller ju ur min interna planering och det suger ju, som alla vet, kamelpung!
Fick just en förfrågan om en substans som heter Naltrexon (ingår i en medicin som heter Revia). Så då kan jag ju passa på att upplysa alla mina 3 läsare om denna ondskefulla medicin...eller snarare substans. Naltrexon är en opiatantagonist, till skillnad från alla verksamma smärtstillande opiater som är opiatagonister. Agonister är substanser som binder till receptorer i hjärnan och utövar en stimulerande effekt medan antagonister binder till samma receptorer och blockerar alla former av stimulans. I opiaternas fall så innebär det följande: Agonisterna utövar rogivande och smärtstillande effekter(bl.a.) och antagonisterna, när dom är på plats, hindrar agonister från att binda sig. Så när man har Naltrexon i systemet så kan man i princip sitta och dunka i sig massiva doser heroin utan att de händer ett skit.
Detta kan låta som en underbar medicin och folk kan undra varför inte missbrukare tvångsmatas med den....allow me to explain....Då naltrexon sitter på plats på receptorerna och chillar så motar det inte bara bort exogena opiater som heroin och morfin, utan även det kroppsegna endorfinet sätts helt ur spel. Detta får till följd att kroppens belöningssystem slutar fungera och det innebär så småningom en total oförmåga att känna glädje. Tillvaron blir extremt mörk och man tar oundvikligen livet av sig. Den sista meningen hittade jag självklart på, men man blir sannolikt väldigt deprimerad och det finns flera självmord kopplade till dessa effekter. I USA där man korkat nog använder sig av en livsfarlig metod kallad UROD(Ultra Rapid Opiate Detox) (som dessutom kostar mellan 10-15000 USD...insane) så brukar man operera in Naltrexonimplantat som utsöndrar lite i taget under 6(eller var det 3) månaders tid. När då depressionen har satt in har många helt sonika satt sig ner med en kniv och börjat karva det ur sig för att dom mår så jävla dåligt. Att börja tvångmata missbrukare med detta preparat är därför inget annat än ett brott mot mänskliga rättigheter, tyvärr så brukar ju missbrukare dock sättas lite utanför resten av mänskligheten och behandlas som en separat grupp. Nåväl, jag vet inte av någon som tvångsmatas med detta än, men det är ett definitivt möjligt framtidsscenario. I Skottland t.ex. har jag för mig att dom är väldigt pigga på detta, där tycker dom ju iofs att en 3-årig metadonbehandling helt utan återfall är en misslyckad behandling om man inte under denna tid hunnit trappa ut metadonet också(medans resten av världen(for the most part) har accepterat att metadon troligtvis behövs resten av livet).
Jaha, nu har jag lyckats elda upp mig själv lite igen, jävla orättvisor! Jag hoppas nån lärt sig nåt nytt nu iallafall och kanske t.o.m har en nyfunnen positiv åsikt om riktiga substitutionsbehandlingar med Subutex el. Metadon! Ajöken!
Fick just en förfrågan om en substans som heter Naltrexon (ingår i en medicin som heter Revia). Så då kan jag ju passa på att upplysa alla mina 3 läsare om denna ondskefulla medicin...eller snarare substans. Naltrexon är en opiatantagonist, till skillnad från alla verksamma smärtstillande opiater som är opiatagonister. Agonister är substanser som binder till receptorer i hjärnan och utövar en stimulerande effekt medan antagonister binder till samma receptorer och blockerar alla former av stimulans. I opiaternas fall så innebär det följande: Agonisterna utövar rogivande och smärtstillande effekter(bl.a.) och antagonisterna, när dom är på plats, hindrar agonister från att binda sig. Så när man har Naltrexon i systemet så kan man i princip sitta och dunka i sig massiva doser heroin utan att de händer ett skit.
Detta kan låta som en underbar medicin och folk kan undra varför inte missbrukare tvångsmatas med den....allow me to explain....Då naltrexon sitter på plats på receptorerna och chillar så motar det inte bara bort exogena opiater som heroin och morfin, utan även det kroppsegna endorfinet sätts helt ur spel. Detta får till följd att kroppens belöningssystem slutar fungera och det innebär så småningom en total oförmåga att känna glädje. Tillvaron blir extremt mörk och man tar oundvikligen livet av sig. Den sista meningen hittade jag självklart på, men man blir sannolikt väldigt deprimerad och det finns flera självmord kopplade till dessa effekter. I USA där man korkat nog använder sig av en livsfarlig metod kallad UROD(Ultra Rapid Opiate Detox) (som dessutom kostar mellan 10-15000 USD...insane) så brukar man operera in Naltrexonimplantat som utsöndrar lite i taget under 6(eller var det 3) månaders tid. När då depressionen har satt in har många helt sonika satt sig ner med en kniv och börjat karva det ur sig för att dom mår så jävla dåligt. Att börja tvångmata missbrukare med detta preparat är därför inget annat än ett brott mot mänskliga rättigheter, tyvärr så brukar ju missbrukare dock sättas lite utanför resten av mänskligheten och behandlas som en separat grupp. Nåväl, jag vet inte av någon som tvångsmatas med detta än, men det är ett definitivt möjligt framtidsscenario. I Skottland t.ex. har jag för mig att dom är väldigt pigga på detta, där tycker dom ju iofs att en 3-årig metadonbehandling helt utan återfall är en misslyckad behandling om man inte under denna tid hunnit trappa ut metadonet också(medans resten av världen(for the most part) har accepterat att metadon troligtvis behövs resten av livet).
Jaha, nu har jag lyckats elda upp mig själv lite igen, jävla orättvisor! Jag hoppas nån lärt sig nåt nytt nu iallafall och kanske t.o.m har en nyfunnen positiv åsikt om riktiga substitutionsbehandlingar med Subutex el. Metadon! Ajöken!
torsdag 6 december 2007
Hallelujah!
Ett lass med stenar har fallit från mitt bröst, jag har kommit ur dimman och in i ljuset, framför mig ligger en värld fylld med möjligheter och Jesus har återuppstått! Hallelujah, jag har funnit Jesus! Hahahaaaaaaahahhaha....nädå, men jag har en nyfunnen dyrkan till Socialstyrelsen dock. Jag har fått reda på att mina möjligheter till att bli läkare inte är begränsade pga mitt tidigare leverne. Så länge jag inte har ett pågående missbruk såg dom inga som helst hinder för mig att få en läkarlicens.
Min alldeles förträffliga läkare hade kontaktat 3 professorer i medicinsk etik, en etisk kommité bestående av lekmän, några kollegor samt Socialstyrelsen och hade presenterat alla med ett scenario och en tillhörande enkät. Bortsett från att det är teoretiskt möjligt så fick jag ett gäng frågor och teoretiska sociala situationer som jag bör beakta innan jag tar ett slutligt beslut om mitt vara eller icke vara som läkare. Hur ska jag förhålla mig till kollegor? Vilken grad av öppenhet ska man ha? Dessutom så varnade han mig då allmänheten på det stora hela är en klump fördömande idioter med svåraartade tendenser att "tycka" det ena och andra om saker.
Åååh...nu börjar ilskan bubbla lite lätt i mig igen. Jag har svårt att förstå hur svensson tänker, vill dom att man ska sluta knarka och "bli som folk" eller vill dom bara att man ska gå och dö? En moderat i min hemkommun är ett praktpucko som verkligen vill begränsa levanderätten i synnerhet för Subutex/Metadonpatienter. Det senaste han vill är att dra in körkortet för alla substitutionspatienter.
Hans resonemang går någonting i stil med: -"Subutex missbrukas, alltså är Subutex en drog, alltså blir det drograttfylla om man kör med Subutex i kroppen. Dom som inte har det på recept straffas ju, varför skulle de som får det lagligt behandlas annorlunda?". Jävla idiot säger jag bara, om han hade orkat läsa på om medicinen hade han fort insett att hans uttalanden bara är ett uttryck för hans egen ignorans. Dessvärre är denna ignorans det politiskt korrekta sättet att se saker på, så han får säkert några ytterligare idioter med sig på sin häxjakt. Bubbel bubbel...
Har nu andats djupt i en minut och min absolut råhäftiga ilske-ven har slutat bulta ondskefullt i pannan. Den är f.ö. bättre än vilket evil eye som helst, grymt mycket brutalare med en ven som plötsligt poppar ut i pannan och öppet skyltar med ilskan Hohahaaah! Har förresten blivit uppsagd från jobbet(inte pga bristande arbetsförmåga heller, utan ett ekonomiskt åtdragande av svångremmen är orsaken), men jag hänger inte precis läpp för detta eftersom jag ändå ska sluta för att plugga! Så nu har jag 11 arbetsdagar kvar, följt av 1 månads semester att ta ut, så jag kommer att få lön ända till slutet på februari! Ledig blir jag ju dock bara till mitten på januari, men eftersom jag längtar så grymt efter att få börja skolan så spelar inte det någon roll :D
Just ja...måste också bara säga att min läkare(shysst som han är) sa åt mig att vilken väg jag än kan tänkas komma att välja(läkare, tandläkare eller....ööh...plåtslagare?) så har jag hans fulla stöd. Och under de 40 år som metadonbehandlingar har funnits i Sverige så har Socialstyrelsen endast fått EN liknande förfrågan, dvs metadonpatient som läkare. Han misslyckades dessutom, så ifall jag spelar mina kort rätt så blir jag den första. Det vore rätt grymt måste jag säga(typ...fan va bäst jag är egentligen. Fast sånt kan man ju inte säga högt;)
Peace!!!
Min alldeles förträffliga läkare hade kontaktat 3 professorer i medicinsk etik, en etisk kommité bestående av lekmän, några kollegor samt Socialstyrelsen och hade presenterat alla med ett scenario och en tillhörande enkät. Bortsett från att det är teoretiskt möjligt så fick jag ett gäng frågor och teoretiska sociala situationer som jag bör beakta innan jag tar ett slutligt beslut om mitt vara eller icke vara som läkare. Hur ska jag förhålla mig till kollegor? Vilken grad av öppenhet ska man ha? Dessutom så varnade han mig då allmänheten på det stora hela är en klump fördömande idioter med svåraartade tendenser att "tycka" det ena och andra om saker.
Åååh...nu börjar ilskan bubbla lite lätt i mig igen. Jag har svårt att förstå hur svensson tänker, vill dom att man ska sluta knarka och "bli som folk" eller vill dom bara att man ska gå och dö? En moderat i min hemkommun är ett praktpucko som verkligen vill begränsa levanderätten i synnerhet för Subutex/Metadonpatienter. Det senaste han vill är att dra in körkortet för alla substitutionspatienter.
Hans resonemang går någonting i stil med: -"Subutex missbrukas, alltså är Subutex en drog, alltså blir det drograttfylla om man kör med Subutex i kroppen. Dom som inte har det på recept straffas ju, varför skulle de som får det lagligt behandlas annorlunda?". Jävla idiot säger jag bara, om han hade orkat läsa på om medicinen hade han fort insett att hans uttalanden bara är ett uttryck för hans egen ignorans. Dessvärre är denna ignorans det politiskt korrekta sättet att se saker på, så han får säkert några ytterligare idioter med sig på sin häxjakt. Bubbel bubbel...
Har nu andats djupt i en minut och min absolut råhäftiga ilske-ven har slutat bulta ondskefullt i pannan. Den är f.ö. bättre än vilket evil eye som helst, grymt mycket brutalare med en ven som plötsligt poppar ut i pannan och öppet skyltar med ilskan Hohahaaah! Har förresten blivit uppsagd från jobbet(inte pga bristande arbetsförmåga heller, utan ett ekonomiskt åtdragande av svångremmen är orsaken), men jag hänger inte precis läpp för detta eftersom jag ändå ska sluta för att plugga! Så nu har jag 11 arbetsdagar kvar, följt av 1 månads semester att ta ut, så jag kommer att få lön ända till slutet på februari! Ledig blir jag ju dock bara till mitten på januari, men eftersom jag längtar så grymt efter att få börja skolan så spelar inte det någon roll :D
Just ja...måste också bara säga att min läkare(shysst som han är) sa åt mig att vilken väg jag än kan tänkas komma att välja(läkare, tandläkare eller....ööh...plåtslagare?) så har jag hans fulla stöd. Och under de 40 år som metadonbehandlingar har funnits i Sverige så har Socialstyrelsen endast fått EN liknande förfrågan, dvs metadonpatient som läkare. Han misslyckades dessutom, så ifall jag spelar mina kort rätt så blir jag den första. Det vore rätt grymt måste jag säga(typ...fan va bäst jag är egentligen. Fast sånt kan man ju inte säga högt;)
Peace!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)